Mellan konst och pragmatism
Marktl/Wasungen – Inom ramen för en internationell tävling tilldelades Leipzig-byrån Atelier ST kontraktet att bygga Kunsthaus i den Niedersachsiska staden Göttingen (DE). Tack vare deras erfarenhet av att bygga konst- och kulturbyggnader skapade arkitekterna en värdig utställningsplats för moderna konstverk på papper samt för fotografi och nya medier under ett PREFA-tak i brons. "Ingen byggnad för eliten utan ett enkelt hus där konst kan presenteras på ett tilltalande sätt", förklarar Schellenberg-Thaut den tanke som beledsagade hennes kontor under projektet.
Föredömligt planerat
Med Kunsthaus fyller Atelier ST i en obebyggd tomt i området kring St. Nikolai-kyrkan i hjärtat av gamla stan. Möjligheterna med fastigheten, som utgivaren Gerhard Steidl ställde till förfogande, skulle utnyttjas så mycket det bara gick. Arkitekterna skapade på ett litet utrymme en byggnad med överhängande övervåningar, vars stora kropp mildras av en beige putsad fasad. Med ett förenklat arkitektoniskt språk undvek man medvetet ett extrovert uttryck, eftersom utställningarna ska stå i förgrunden.
Nödvändiga beslut
Valet av Prefalz takbeläggning bidrar på ett avgörande sätt till att byggnaden ger ett samtida, lugnt och monolitiskt intryck i den medeltida staden. ”Vi visste i ett tidigt stadium att taket skulle bli avgörande för hela huset. Den här tanken slog oss när vi studerade omgivningarna, från staden sett”, betonar Silvia Schellenberg-Thaut. Teamet bestämde sig för ett sadeltak med bärande träreglar och gavelväggar i armerad betong, vilket formade en rymlig vindsvåning som tillsammans med tre andra våningar gav tillräckligt med utrymme för seminarier, utställningar och kontor.
Med oöverträffad expertis
I takentreprenören Jens-Norbert Schmidt hittade arkitekterna en trevlig samarbetspartner som bidrog med sin erfarenhet och passion redan under planeringsfasen. Han och hans team lyckades lösa problemet med den oundvikliga töjningen av materialet genom att dela upp de ovanligt långa skivorna på detta tak på ett smart sätt. För att takytorna skulle smälta in så bra som möjligt med det omgivande taklandskapet fanns en önskan att undvika synliga utgångar från den högtekniska luftkonditioneringen, som sträcker sig över flera våningar i museet så gott det bara gick. Takläggarna kunde lösa även detta problem på ett optimalt sätt tack vare ett intensivt samarbete med arkitekter och andra anlitade hantverkare.
Material:
