Börsägget i Kecskemét : Haute couture i prefavitt

I foajén till Educational Building på KEDO:s ekonomicampus vid János von Neumann-universitetet i Kecskemét (Ungern) hänger en spektakulär konstruktion: ett ägg av stål och aluminium med ett skal av PREFALZ i P.10 prefavitt. Objektet ritades av de ungerska arkitekterna Bánáti och Hartvig i samarbete med LIMA Design Ltd och rymmer en ca 50 m² stor, rund föreläsningssal där börsens processer i framtiden kommer att simuleras. ”Det var naturligtvis komplicerat att förverkliga ägget”, berättar Lajos Hartvig. ”Objektet väger 88 ton och skulle sväva fritt i luften.” Den äggformade stålkonstruktionen kunde täckas med PREFALZ ”utan att förlora karaktären av ett skal”, understryker projektledaren Ágnes Székely som ansvarade för äggets detaljer och genomförandet. Detta speciella hantverk infogar sig på KEDOs pulserande universitetsområde som har nära förbindelser till de lokala strukturerna. Man planerar till exempel att stämma av studieprogrammet i samarbete med lokala firmor.

Med sitt eleganta PREFALZ-skal i P.10 prefavitt hänger den markanta konstruktionen i foajén mitt emot huvudingången till Educational Building. ”Vi hade flera idéer om hur vi skulle kunna klä stålkonstruktionen”, berättar arkitekterna. I slutändan bestämde de sig för PREFALZ 0,7 mm tjocka aluminiumband i P.10-kvalitet eftersom materialet är både lätt och formbart. En ovanlig byggnadsteknisk aspekt är att den bärande stålkonstruktionen som är upphängd med hjälp av åtta förankringspunkter måste kunna röra på sig. ”Det yttre lagret har alltså inget fast underlag”, berättar hantverkaren Tamás Ombódi som var entreprenör för projektet. Han och hans team var i viss utsträckning tvungna att tänka om för att kunna ge börsägget sitt PREFALZ-skal. ”Ett ägg har en annan form än en fotboll. På grund av böjningen är varje band unikt. Det gjorde uppdraget komplicerat, men också mycket speciellt”, förklarar Ombódi. Han framhäver att ägget är unikt och att han önskar att det fanns fler projekt av det här slaget: ”Allt för ofta använder man sig av standardlösningar och missar därmed att skapa något nytt, något som man fram till dess inte hade kunnat föreställa sig.”